Jag har tidigare sagt att min vision av Förbundet är som ett nav för klubbarna med SM i centrum.

Jag har från flera håll hört att den allmänna uppfattningen är att vi på det så kallade måndagsmötet unisont vill ha fram Lina Olofsson som ordförandekandidat. Det stämmer inte, det fanns ingen sådan överenskommelse.Det var upp till var och en vem och om man ville promota någon kandidat. Det enda vi var överens om var att få folk att komma på mötet.

Jag har full respekt för att både Dan Glimne och Jens Jadbäck vill se Lina på den platsen, och jag har respekt för Lina både som vän och kollega, men min drömstyrelse tar ett avstamp i klubbarna. Ledamöter med en bred spridning mot landsorden, och helst en ordförande som inte är bunden till en sajt eller organisation.

Därmed går de flesta från mötet bort. Jag har inget problem att ha en eller flera ledamöter med ett åtagande mot en sajt om det tydligt redovisas, för mig är engagemanget det centrala. Jag tror dock att en nära förankring till klubbarna / spelarkollektivet är ett plus, och det är verkligen ingen nackdel om det går att få ihop en hel, oberoende styrelse.

Om vi nu ska prata visioner vore det bästa utfallet av mötet i måndags att mängder av folk kom till årsmötet för att tycka till, och en ny, engagerad styrelse tog form där få eller ingen satt i mötesrummet i måndags, och dessutom inte har några nära kopplingar till oss som var där. Då har vi lyckats i mina ögon.

Och nej, jag tänker fortfarande inte namedroppa någon

Erik Rosenberg